Transportbranschen genomgår just nu stora förändringar. Intresset för lastbilar som drivs med alternativa drivmedel ökar kraftigt, och utvecklingen går snabbt framåt. Det är inte längre en fråga om enstaka pilotprojekt, utan en bred omställning som påverkar hela sektorn. Denna artikel undersöker de faktorer som ligger bakom denna utveckling och hur åkerier kan navigera i omställningen.
Klimatmål och omställningens drivkrafter
Tunga lastbilar står för en betydande del av de globala utsläppen av växthusgaser. För att minska transporternas miljöpåverkan krävs en omställning till fossilfria alternativ, där elektrifiering ses som en central lösning. Detta bekräftas av Naturvårdsverket. Tidigare fanns en viss skepsis mot eldriftens praktiska tillämpbarhet för tunga fordon, men den snabba teknikutvecklingen, med batterier som ger längre räckvidd och kortare laddtider, har förändrat detta. Idag överväger många åkerier eldrivna alternativ, och utvecklingen accelereras av både nationella och internationella styrmedel.
Sveriges ambitiösa klimatmål
Sverige har som mål att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030, jämfört med 2010. Tunga fordon står för ungefär en tredjedel av vägtrafikens klimatutsläpp, och omställningen av lastbilsflottan är därför avgörande. För att nå detta ambitiösa mål, krävs en minskning av utsläppen med i snitt en miljon ton per år fram till 2030, enligt Naturvårdsverket.
Utmaningar på vägen mot minskade utsläpp
Trots en minskning av den tunga lastbilstrafiken med nästan 3 procent under 2023, ökade utsläppen från tunga lastbilar med en halv procent. Detta beror delvis på ett minskat beroende av biodrivmedel i diesel, vilket visar på vikten av att fortsätta utveckla och implementera olika typer av alternativa drivmedel.
Ekonomiska incitament och politiska styrmedel
För att påskynda omställningen spelar ekonomiska incitament och politiska styrmedel en stor roll. Klimatpremien och reduktionsplikten är två centrala verktyg som påverkar åkeriernas val av drivmedel.
Klimatpremien i praktiken
Klimatpremien, som infördes 2020, ger ekonomiskt stöd till åkerier som investerar i lastbilar drivna med bioetanol, biogas eller el. Premien har visat sig vara särskilt gynnsam för el- och biogaslastbilar, och har utvidgats till att även omfatta leasing, med ett höjt takbelopp. Detta har, enligt 2030-sekretariatet, lett till ett ökat intresse för att leasa eldrivna lastbilar. Hur stor premien blir beror på fordonstyp och drivmedel, och ansökan görs hos relevanta myndigheter.
Reduktionsplikt och kvotplikt
Reduktionsplikten är ett annat viktigt styrmedel. Den innebär ett krav på att successivt öka inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel för att minska utsläppen. Detta påverkar priset på drivmedel, då biodrivmedel generellt sett är dyrare att producera än fossila bränslen. Vid sidan av reduktionsplikten finns även kvotplikten, som framför allt berör flyg- och sjöfart. Kvotplikt innebär att leverantörer av flyg- och fartygsbränsle måste inkludera en viss andel förnybara bränslen, vilket indirekt kan påverka efterfrågan på biodrivmedel även för vägtransporter. Naturvårdsverket förklarar mer om detta.
EU:s roll i omställningen
EU:s koldioxidkrav för tunga lastbilar är ytterligare en faktor som driver på utvecklingen mot energieffektivare fordon och alternativa drivmedel. Dessa krav, tillsammans med nationella initiativ, skapar ett ekonomiskt och regulatoriskt tryck för transportföretag att investera i en grönare fordonsflotta.
Alternativa drivmedel och deras potential
Den tekniska utvecklingen har varit avgörande för det ökade intresset för alternativa drivmedel. Flera alternativ står nu till buds, alla med sina för- och nackdelar.
Elektrifieringens frammarsch
Elektrifieringen av tunga transporter tar fart på allvar. Förbättrad batteriteknik har resulterat i längre räckvidd och kortare laddningstider. Storskaliga satsningar som Vinnovas initiativ E-Charge och HITS visar på potentialen. E-Charge fokuserar på långväga godstransporter och utvecklar eldrivna lastbilar för krävande uppdrag. HITS, å andra sidan, optimerar godstransporter i stadsmiljö genom piloter för bland annat samlastning, med målet att minska utsläpp, buller och trängsel.
Biogas – ett cirkulärt alternativ
Biogas, särskilt flytande biogas (LBG), har blivit ett attraktivt alternativ, speciellt för långväga transporter. BioDriv Öst framhåller att LBG:s högre energitäthet ger en räckvidd jämförbar med diesel. Biogas produceras genom rötning av organiskt material, vilket gör det till ett förnybart och cirkulärt drivmedel. Enligt Miljöbarometern Stockholm är fordonsgasbilar (ofta drivna med biogas) för närvarande det vanligaste miljölastbilsalternativet, tätt följt av ellastbilar.
HVO – ett förnybart dieselalternativ
HVO (hydrerad vegetabilisk olja) är ett annat intressant alternativ. Det är ett förnybart dieselalternativ som kan minska klimatpåverkan avsevärt jämfört med fossil diesel. Det är viktigt att skilja på HVO100, som är 100% förnybart, och lägre inblandningar av HVO i fossil diesel. HVO100 ger störst klimatnytta. 2030-sekretariatet uppskattar att en stor del av de tunga lastbilarna i trafik potentiellt kan köras på HVO, men detta syns inte fullt ut i statistiken eftersom registreringen av HVO-godkännande är frivillig.
Politiska beslut och biogasmarknaden
Politiska beslut har en direkt påverkan på marknaden för alternativa drivmedel. Ett exempel är EU-domstolens tillfälliga underkännande av den svenska skattebefrielsen för biogas, vilket ledde till en prisökning och minskad försäljning av biogaslastbilar. Detta understryker vikten av stabila och förutsägbara politiska ramverk för att främja investeringar i gröna alternativ. EU-kommissionens senare återinförande av skattebefrielsen förväntas dock gynna biogasförsäljningen framöver.
Branschinitiativ och framtidsutsikter
Många transportföretag tar egna initiativ och sätter upp ambitiösa hållbarhetsmål. Transportföretagen lyfter fram DB Schenker som ett exempel på ett företag som aktivt arbetar med omställningen till alternativa drivmedel, med satsningar på både biobränslen och elektrifiering. Deras distributionshubb i Oslo, som enbart använder elfordon, har minskat utsläppen med 80 procent.
Samverkan och en gemensam färdplan
Omställningen till en fossilfri transportsektor kräver samarbete mellan politiker, myndigheter, forskningsinstitut, fordonstillverkare och transportföretag. Fossilfritt Sverige är ett exempel på ett initiativ som samlar olika aktörer för att påskynda utvecklingen. Fordonsindustrin har som etappmål att 50 procent av nyregistreringarna av tunga lastbilar ska vara elektriska redan 2030, och arbetar med strategier som ökad transporteffektivitet, ökad användning av biodrivmedel och elektrifiering. Även satsningar på material, som Volvos användning av fossilfritt stål, är en del av helheten för att minska utsläpp.
Råd till åkerier för en lyckad omställning
För åkerier som vill ställa om till alternativa drivmedel finns det flera steg att ta. Det handlar om att kartlägga de egna transportbehoven, undersöka vilka drivmedel som passar bäst för de aktuella körsträckorna och lasttyperna, och att ta del av de ekonomiska stöd som finns, som Klimatpremien. Att planera för en successiv övergång, kanske genom att börja med en eller ett par fordon, kan vara en bra strategi. Att hålla sig uppdaterad om den snabba teknikutvecklingen och de politiska besluten är också viktigt. Energigas Sverige är en av de organisationer som bevakar och informerar om utvecklingen.
En ljusnande, fossilfri framtid
Det ökade intresset för lastbilar med alternativa drivmedel är en tydlig trend, driven av en kombination av faktorer: ett akut behov av minskad klimatpåverkan, politiska styrmedel och ekonomiska incitament, samt en snabb teknisk utveckling. Omställningen är en utmaning, men också en möjlighet att skapa en mer hållbar, effektiv och konkurrenskraftig transportsektor. Genom att ta tillvara på de möjligheter som finns, och genom samarbete och innovation, kan vi se fram emot en fossilfri framtid för tunga transporter.
